Två världar: kronor och euro
För den som bor i Sverige finns två slags bolån att förhålla sig till. Det vanliga är ett lån i kronor hos en svensk bank. Där sätts räntan av banken själv, och de flesta väljer rörlig ränta, i praktiken tre månaders bindningstid, eller en kortare bunden period på ett till tre år. Bankens prissättning bygger på dess egna upplåningskostnader, där STIBOR är den lokala referensräntan, och på Riksbankens styrränta. Euribor står inte i avtalet.
Det andra slaget är ett lån i euro. Det kan gälla en bostad i Finland, Spanien eller ett annat euroland, ett lån hos en bank i euroområdet eller ett företagslån i euro. Här är Euribor nästan alltid referensräntan, och det är för den situationen resten av den här sidan är skriven. Även den som bara har kronlån har nytta av att förstå mekanismen, eftersom Euribor är det tydligaste måttet på det europeiska ränteläget, och svenska räntor rör sig ofta i takt med det.
Referensränta plus påslag
Ett lån i euro med rörlig ränta beskrivs i avtalet med två delar: en referensränta och ett påslag. Referensräntan är en av Euribors löptider. Påslaget, som ibland kallas marginal, är det som banken lägger till och som normalt är fast under hela lånets löptid. Lånets ränta är summan av de två.
Exempel: referensräntan är 3-månaders Euribor, som den 4 september 2026 noterades till 2,679 %, och påslaget är en procentenhet. Räntan på lånet blir då noteringen plus en procentenhet, och den gäller till nästa ränteändringsdag. Ändras Euribor däremellan händer ingenting med ditt lån förrän ändringsdagen kommer.
Vilken löptid och hur ofta räntan ändras
Vilken löptid som används och hur ofta räntan justeras hänger ihop: ett lån på 3-månaders Euribor justeras vanligen var tredje månad, ett lån på 12-månaders Euribor en gång om året. Konventionerna skiljer sig mellan länder. I Finland, som många svenskar har lån i, är 12-månadersräntan den dominerande referensen med årlig ränteändring på lånets ränteändringsdag. I Spanien används vanligen månadsgenomsnittet av 12-månadersräntan, med årlig eller halvårsvis ändring. Italien, Tyskland och Österrike använder oftast 3-månadersräntan med kvartalsvis ändring, Nederländerna 1-månadersräntan med månatlig ändring. Portugal använder 3, 6 eller 12 månader med ändring i samma intervall.
Det finns två saker att kontrollera i avtalet. Den första är om banken läser av dagsnoteringen på ändringsdagen eller ett månadsgenomsnitt, och i så fall vilken månad. Den andra är om det finns ett golv eller ett tak för referensräntan, vilket är vanligt i vissa länder.
Vad en procentenhet betyder
Tänk dig ett lån på 150 000 euro med 20 års återstående löptid som betalas med annuitet. Om referensräntan stiger med en procentenhet ökar månadsbetalningen grovt räknat med 70 till 80 euro, beroende på var räntan låg från början. Sjunker referensräntan lika mycket minskar betalningen i motsvarande grad. På ett större lån eller en längre löptid blir beloppet större. Kalkylatorn på sajten räknar ut effekten för just din skuld, ditt påslag och din löptid, både för dagens notering och för nivån vid förra ändringen.
Valutan är en egen risk
Den som bor i Sverige och har inkomst i kronor men lån i euro har två rörliga delar att hålla ordning på: räntan och växelkursen. Även om Euribor står stilla kan månadsbetalningen räknat i kronor ändras när kursen rör sig. Den här sajten handlar om räntedelen; kursen får du följa på annat håll. Det är ändå värt att nämna, eftersom de två ibland rör sig åt samma håll och förstärker varandra.
Var den officiella referensen publiceras
Euribor publiceras av EMMI varje bankdag i euroområdet omkring kl. 11 centraleuropeisk tid. Den här sajten återger noteringarna som officiella data från ECB / Eurosystemet med 24 timmars fördröjning och beräknar månadsgenomsnitt som stäms av mot ECB Data Portal. Vill du kontrollera vilken siffra din bank använt vid en ränteändring hittar du dagsnoteringen på löptidssidorna och månadsgenomsnittet på månadssidorna. Banken ska också kunna visa vilken notering och vilket datum den utgått ifrån.
Jämföra med svenska räntor
Det finns ingen exakt omräkning mellan Euribor och räntan på ett svenskt bolån, eftersom valutorna och centralbankerna är olika. Men riktningen är ofta densamma. När ECB höjer inlåningsräntan följer de korta Euribor-löptiderna med inom några dagar, och svenska räntor tenderar att gå samma väg med viss fördröjning. Den som funderar på att binda sitt kronlån har därför nytta av att se hur den europeiska räntekurvan ser ut, till exempel på sidan med terminsräntor, utan att ta den som en prognos.